Svensk politisk nutid

För den som minns valresultatet 2018 minns den säkert hur tufft det var första Stefan Löfven att bilda regering. Trots att han redan var statsminister under mandatperioden innan krävdes det något extra av honom och talmannen.

Närmare bestämt tre valmansrundor krävdes innan S kunde återta makten i Rosenbad, då tillsammans med Miljöpartiet igen. Men för att komma dit behövde man förhandla på ett sätt som fram till dess varit mycket ovanligt. Det handlade nämligen om det så kallade JO, alltså Januariöverenskommelsen.

Så fungerar JO

Då Moderaterna, SD och KD vägrade släppa igenom en socialdemokratisk regering innebar det att S fick söka hjälp från de liberala partierna. Så väl Centerpartiet som Liberala tog emot den utsträckta handen från Löfven och Miljöpartiet. I en överenskommelse med över 70 punkter totalt kom de fyra partierna överens om vad de skulle ta fram för reformer och budget under mandatperioden.

Det som var viktigt i överenskommelsen var att varken C eller L sitter i regeringen. De klassas istället som samarbetspartner till regeringen. Inte heller V sitter med i regeringen då det var krav från just Centern och Liberalerna.

Det gör att M, KD, SD och V sitter i opposition, och det är just ytterkantspartierna som vunnit mest stöd under de senaste åren. I en politisk tid då många anser att flera partier glider i mitten och efterliknar varandra har SD till höger och V till vänster gjort stora framsteg. SD det största med ett stöd runt 17% i opinionen, ungefär vid sitt tidigare val. Vänstern hamnar på över 10%, vilket är nära en fördubbling sedan tio år tillbaka.